onsdag 9 februari 2011

Är väl dags för en liten rapport igen

Egentligen är det inget nytt att orda om. Fortfarande mycket vinglig och ingen ork i benen. Men nu börjar den eländiga isen att försvinna från vägarna så kanske man åtminstone kan försöka att ta sig ut. Något konstigt är det för tillfället i alla fall med min lekamen - men snart är det läkarbesök igen, det kanske löser mysteriet?

4 kommentarer:

  1. hej på er båda. Skickar en hälsning denna väg
    systerdotter lena

    SvaraRadera
  2. fast jag menade brorsdotter vid närmareeftertanke ; )

    SvaraRadera
  3. Jo, det är ju inte lätt med alla dessa titlar!
    Ursula

    SvaraRadera
  4. Ja här är broddar på ett måste.. framförall hemma på vår egna tomt där allt lutar. Men nu stormar o tjuter det så pass runt husknuten att man då rakt inte vill ge sej ut mer än när man är tvungen. Ikväll blir det dock ut i kylan för vi bröstcancer tjejer träffas varje onsdag i varmvattenbassängen.. och det kan vara skönt för våra frusna stela kroppar i denna stränga vinterkyla. Mössa på, på vägen hem sen så inte håret blir till is. Kramizar paddan

    SvaraRadera