Ja det där med mört ....

Efter blodtransfusionen kände jag mig i stället som en slamkrypare. Var inte ett dugg piggare i helgen

Pigg som en mört?

Åter hemma efter sex timmar på sjukhuset. Sedvanlig röntgen. Träffa läkaren som inte tycker jag skall få några cellgifter idag. Dels p gr av atat jag äter antibiotika (fick tio dagars nytt recept) dels för att mina blodvärden hade sjunkit - men då kom hon med en överraskning. Jag skulle få blod. Två påsar, som droppade i två timmar. Jag undrar hur det får plats? Och läkaren lovade att efter detta skulle jag bli pigg som en mört. Jo, jag ser ju hur pigga de är när vi försöker få ut dem ur mjärden. Skutt hit och skutt dit!
Nästa vecka blir det gift i stället, undrar hur de blandar sig. I morgon blir det stugan och litet uppehåll här. trevlig helg

Har varit mycket ett tag och mer blir det

Kom hem i måndags efter en intensiv helg i Åtvidaberg. Besök från Blekinge, syster, hennes dotter och dotterdotter. Fick alltså hjälp med kräftfiske, var på div gårdsbutiker och sov nästan hela måndagen.

Ja du Barbro - grisar gillar svamp och är det inte avverkning så är det grisar. Trist. Skickade ut syrran och co skogen, men det är ju inte lätt att hitta ställena trots min eminenta förklaring när man inte varit i de skogarna förr. Själv stod jag vid vägkanten och försökte med hög stämma lotsa dem rätt.

Har man som jag bott i skogen under svampsäsongerna - så kan jag utan överdrift säga att det är tortyr att inte kunna vara där

Idag är det dags för en ny behandling - tror jag. Har ätit penicillin i 9 dagar nu för en infektion i armhålan. Så detär inte säkert det blir någon behandling. Men jag återkommer

Glömde

tala om att vi fick 14 kg kräftor på fyra dagar (jo då vi har lång fiskesträcka). På en del ställen var det dålig utdelning på andra bra. De var stora och goda.

4 augusti

kl 04.00 tog de vita över de svarta demonerna. Konstigt nog var det samma dag som kräftpremiären var. Härligt, jag kunde följa med ut på sjön och ro. Har fått lite muskler tillbaka. Känns skönt. Benen är fortfarande som spagettiklumpar - men jag jobbar på det.

de första två dagarna av kräftfiske var ganska besvärliga. Ner i båten var inget probelm att komma - men upp! Lade fören under bryggan så att det skulle bli lite stadigare, fick krypa upp, rulla halvvägs och försöka få ena knät i bryggan och så reste Thord mig. Även om jag inte väger så mycket så blir det tungt. Den 6 aug kl 03.00 kom jag på en geniall lösning. Lilla blåa pallen! Den kunde jag ju sitta på. Då blev det inte så tungt för Thord. Det funkade! Så vad gör man utan sin blåa pall och rosa keps?
Skönt var det att i alla fall få jobba lite med kroppen under några dagar - men det kanske man inte får avslöja...försäkringskassan?

Nu

har jag blivit med motionscykel. Blocket är bra ibland. Har idag cyklat 200 m, 200m, 300 m. Sedan tog det stopp. Men skam den som ger sig. Kanske jag får upp flåset något i benen

Det blir inte alltid som man tänkt sig

Åkte ner till stugan dagen efter cellgiftsbehandlingen. Hade med "barnflicka" till hundarna. Vi skulle åka på bondens marknad på lördag och förbereda inför kräftfisket. Totalbombad. Sov ca 20 timmar om dygnet fr o m torsdag natt t o m i natt. Ont i magen. Varig i ögonen, munsår, helt utslagen. Hemfärd i går i stället. Nu är kl 4.00 på söndagsmorgonen och magvärken har gått över. Peppar, peppar. Hoppas det går över nu. Nu är jag på jakt efter en motionscykel, så att jag kan få lite kraft kvar i benen.

Barbro, du pratar hela tiden om hallonsaft. I torsdags morse mådde jag väldigt illa och fick något i näsan som påminde om skarp hallonsaft. Åt visserligen några "hallonbåtar" på kvällen innan (har blivit fruktansvärt godissugen) men visst är det lustigt.!
Nu tänker vi framåt. Kräftpremiär på onsdag. Och i morgon får jag minska mitt kortison med två tabletter om dagen - de' ni!